lite under vädret

Såg kronprinsessan gå och bada med spexensemblen, drack grumlig, åt korv som påstods innehålla 30 % krokodil, och apistjur - "den mest kända av Egyptens heliga djur. Han dyrkades i sitt tempel i Memphis." Fyndig Tenganmeny helt enkelt.
Dansade. Hemma 06.00. Sov en timme. BRAAAAK - glaskruka med växt i golvet, lecakulor och jord överallt, ett oskyldigt *mjau* från Pixel. Somnade om. Vaknade 14.00. Gick en runda. Stopp 1: affären med det töntigaste namnet nånsin; "Hemmakväll Yeez". Två rullar, två liter cola, ett halvt kilo godis. Stopp 2: Kebabhaket. Soffhäng med film, småprat med alfie under täcket, somnade i soffan efter två varma mackor.
Ni har fortfarande inte fått se klänningen, I know. Men nu orkar jag verkligen inte. Godnatt!

Offline, not flatline

Jag lever!
Men ett tag där var jag nere för räkning (läs 37,6 graders feber i en liten sönderstressad kropp). And I´ve got news! Efter mycket om och men, tandagnissel, nästan bråk, ofrivillig akupunktur, svett, tvivel och en miljon provningar är både klänningen och sjalen klara. Nu återstår att svänga ihop en liten kuvertväska och:

köpa glansspray, vanligt spray, underkläder, matchande smink, 12 minuter i solariet, örhängen...och, vad har jag glömt? It´s hard work looking faboulous.

Bildbevis och rapporter utlovas så fort jag vaknat igen på söndag eftermiddag. Nu är det dags att gå ut på stan. Om jag får upp den tjocka svarta katten ur mitt knä vill säga.

Fett fel, feber och fastfood

-Det är inte snytet ur näsan att sy en balklänning, säger mamma och lägger av en karaktäristisk Perssonsuck.
Kvällen slutade i stor osäkerhet och ett antal delar som vi sprättat loss igen. Morgonen började ungefär på samma sätt. Vi var fortfarande vid gott mod men hade ännu inte klippt hälften. Sen gick det utför....

10.30: Jag börjar nysa (mer än vanligt) och producera omåttliga mängder snor.
12.00: Jag har tagit ibumetin och ligger nerbäddad fullt påklädd under täcke och filt - och fryser.
12.30: "Fan också!" Mamma inser att hon har ritat mönsterpassmärken på rätsidan av klänningstyget. Hon vill lägga ner alltihop. Jag förstår henne men förklarar vänligt men bestämt, som hon ofta gjort för mig, att det är inget alternativ.
12.45: Gör om, gör rätt. Jag ritar och klipper om fem av sju delar.
17.50: Har fått en färdigrätt från Malmborgs, en cola och mer ibumetin i magen. Mamma nålar ytterdelen av korsetten. Jag ska trä i stålfjärdrarna i foderdelen.

Det finns onehitwonders som säger allt. I get knocked down, but I get up again!

Matpaus - torsk med bulgur

Ok! Foderbitarna är fliselinade och sicksackade och snart ska det tråcklas och provas. Det tar tid, vi är sjukt noggranna (eller snarare mamma som mest sköter maskinen) medan jag stickar på sjalen.

Men vi behövde mat så jag tänkte passa på att dela med mig av den goda middagen som jag gjorde av det mamma hade hemma. Inget konstigt, jättelätt att göra men fantastiskt gott och nyttigt.

Ugnsstekt torsk med bulgur (2 pers)

2 torskfiléer

1,5 dl fullkornsbulgur

2 dl wokgrönsaker

1 citron

olivolja

salt, peppar

cayennepeppar, garam masala, paprikapulver

Tina två torskfiléer. Häll lite olivolja i botten på en ugnsfast form. Lägg i fiskfiléerna och riv lite citronzest över, salta och peppra. (Vänd filéerna och krydda andra sidan). Sätt in i ugnen på 225 grader i 10-12 minuter.

Koka bulgur direkt när du satt in fisken. Stek upp wokgrönsakerna i olivolja och krydda med cayennepeppar, garam masala och paprikapulver.

När de är mjuka och har fått färg, vänd ner bulgurn. Häll eventuellt på lite mer olja för att det inte ska bränna fast. Smaka av med salt och saft från citronen.

Servera med en citronklyfta som sig bör och ett glas chardonnay.

Apropå torsk: känner du dåligt samvete över de stackars utrotningshotade torskarna så passar den här bulgurwoken säkerligen till lax, kyckling eller vegetariska bitar av quorn eller soja. Bor du i Öresundsregionen så köp torsken av den lokala fiskaren. Här är bestånden fortfarande hyfsat stora.

Stela ryggar, onda knän

Vad har vi gett oss in på?
Ett tiotal delar ska nålas, märkas för sömsmån och klippas - gånger tre - i fodertyget, fliselinet och klänningstyget. And that ain´t even half of it! Det börjar kännas i ryggen...

och knäna...

Nånting säger mig att vi kommer att hålla på hela natten. Party!

Klänningsprojektet är sjösatt

Så var vi igång. I går eftermiddag började vi på balklänningen. Tyg, fodertyg, mönster, tråd, band, plastfjädrar till korsetten och flicelin låg utlagt i vardagsrummet.

Mor min var lätt nervös inför projektet och eftersom hon tillämpar principen "marsch framåt men med försiktighet (och gärna hängslen och livrem)" så tänkte hon att det var smart att göra en provmodell av korsetten först. Fram kom ett gammalt lakan, mönstret lades ut, klipp klipp.





Sen sydde vi helt enkelt ihop det enligt mönstret och vips så hade jag en korsett i blekgult bomullstyg!


Redo för bal? Knappast. Men nu kan vi modifiera mönstret lite och göra det feträtt med det riktiga tyget. Så nu kör vi!


Läs mer sen.

Vad är ett Kix?

Jag fick just lära mig något nytt. Skickade min blogglänk till kollegan Ola, som för övrigt också bloggar. Han ställde genast frågan: "Vet du vad ett kix är?"

Nej, sa jag nyfiket. Genast fick jag förklarat för mig att ett kix är en pingisterm – när man träffar bollen på kanten av racket så att den flyger iväg åt helt fel håll.

Plötsligt faller allt på plats. Alla snedsteg, oväntade händelser, mina galna spontana upptåg och rusiga framgångar. Jag är en pingisboll som läggs upp och siktar på en perfekt träff i motståndarens bortre hörn men som istället flyger rakt upp i taket.

Stickarm

Uj, nu har jag varit dålig på att blogga igen. Kan bero på att jag jobbat, jobbat mer och stickat mest. Har bestämt mig för ett inte så litet projekt. Jag ska sy en balklänning och sticka en sjal att ha till. Klänningen, eller snarare kjolen med släp och korsettliv, ska bli till i helgen. Blev inspirerad av en väldigt duktig ung sömmerska som gjort en film där hon syr sin studentbalsklänning. Instruktionsfilmen hittar du här.

Sjalen har jag redan börjat på och sticket får nu följa med överallt för att jag ska bli klar i tid. Tåget till och från jobbet är till exempel ett bra ställe. Kruxet med projektet är att min redan begynnande högra musarm håller på att förvandlas till en ömmande stickarm. Uttrycket "vill man vara fin får man lida pin" är giltigt i många sammanhang. Nu är det dags att jobba lite men följ mitt sömnadsäventyr här på bloggen.

Fascination

Det i särklass bästa och värsta popklistret just nu har fyra stavelser: Fa–sci–na–tion.
Bäst för att det inte går att sitta still. Värst för att det inte går att få bort, som tuggummi på jeansbaken.

Och nu...precis när jag stod i begrepp att klistra in youtube-länken till den pastelliga videon fick jag ett styng av prestationsångest. Är det glättiga popvideor jag borde blogga om (?) på ett språk som tydligen är på nivån "Highschool", enligt en readability-länk som en kompis skickade.

Eller ska jag leva upp till mitt pressleg och bidra med initierade men korta och slagkraftiga analyser av till exempel Guldspade-vinnande reportage? Duon bakom reportageserien och deras arbetsledare är för övrigt människor som jag verkligen respekterar och fascineras av för deras arbete.
Vill jag göra en proffsig blogg eller en rolig och lättsam fritidsblogg? Och vad vill mina läsare ha – vilka ÄR mina läsare?

Hallå? Ge er till känna! Hissa Kix eller dissa Kix och säg vad NI vill ha. Men nu måste jag höra låtskrället. Och sen köpa mat till mina katter. Pixel gnyr värre än nånsin.

Cool pistol

Kix stiltrix för våren:
Köp snygga solbrillor från Urban Outfitters. Nöj dig inte med ett par, köp tre. Mina hämtades på Bulltofta postcentral häromdagen efter en fin promenad.

Ta med dig den snyggaste fästmannen som finns ut på stan. (Låna honom ett par solbrillor).

Kitta dig själv i Lightning bolt wayfarers, Just female-skjortan köpt på Illums fjärde våning i kph, de slitna Cheap monday-jeansen, skinnjackan från Carlings och den mormorstickade halsduken.


Köp en glass.

Och häng med en gås. De skiter mycket men de är fina djur med integritet. They don´t take crap from people!

Banankontakt

Skriver lite innan middagen är klar. Något så folkhemskt som Flygande Jakob. Jag tror inte jag har ätit det på 15 år. 

I en av de svarta bakelitskålarna ligger finstrimlad stjälkselleri, ett antal av bladen som både är dekorativa och helt ok att använda istället för att slänga, urkärnad strimlad gurka och halvor av cocktailtomat som får fräscha upp kolesterolorgien. 

Det säger pling om 10 min. Återkommer med bu eller bä. 

Multitaskandets moder...

...känner jag mig som i dag.
Uppdaterar pilramen för tv-krönikan samtidigt som jag väntar på att Inre befäl ska svara i telefon och säga något om de otaliga olyckor som inträffade under natten.
Kollar diskutera samtidigt som orterna trillar ut. Och nu bloggar jag lite medan det tutar i mitt headset och jag står i standby att kolla en uppgift om LKC behagar svara.
Trycker F9 och alla mina aktiva fönster flyter ut över skärmen. Inga röda TT-flashar. Har jag missat nåt annat? Har jag koll på allt?
Nu har jag iaf mättat lite nyfikenhet hos mina kära läsare som tycker att jag skriver för sällan. Själv kan jag bara tänka på nyheten att två bloggprofiler har dött av hjärtattack på kort tid.

Andas, andas...

Reptilhjärnan

Aj aj aj...
"ditt blodsocker är lågt vilket gör att din reptilhjärna kopplas in och det går förbi allt logiskt tänkande."

Jo tjena, klockan är kvart i två på natten och jag har kört från jobbet, inom Lund för att hämta min Lundaspexare, är tokigt hungrig och sådär trött att man känner sig full. När kylskåpet då dessutom är tomt så är det inte långt bort att fundera på en kort promenad till Donken på Midhem – ens om man är rationell, bara halvhungrig och lite sömnig.

Så vi dumpade väskorna, bäddade nya lakan att komma hem till, tog på jackorna igen och knatade iväg – rätt ner i åtminstone tre av herr Paulúns tio värstingar. Det är extremt irrationellt att sätta i sig ett QP-mål med chokladshake klockan två på natten innan man ska gå och lägga sig. Men ändå känns det lite gött att vi, som pendlar mellan att vara arbetsmyror på varsitt håll och somnar i soffan tillsammans, gjorde en smågalen utflykt.

Nu säger min reptilhjärna att jag ska sova. God natt!


Fotnot: Ovan nämnda livsstil bör varvas med en sund dygnsrytm, god sömn i åtminstone åtta timmar, motion och en fiberrik kost.

Hååååiiiiff!!!

Sällan, kanske aldrig, har två generationer Perssonkvinnor skrikit, svurit och låtit så gubbiga under en koncentrerad period av 90 minuter.
Jag: "Ah men jubba hem matchen nuu DÅ!"
Mamma: "Sätt den med ett långskott förrr faan!"

Vi stack minst sagt ut i en sansad och initierad "analysklack" på södra läktaren. Så går det när jag vinner biljetter till HIF-HBK på Olympia. Nog för att vi var taggade från början. Mor skulle äntligen få se sin Henke och klubben tjänade 120 pix på hennes nyinköpta halsduk.


Men jag trodde inte att jag skulle gå upp i det så. I andra halvlek när Henke laddade för straffen så fann jag mig själv hålla andan och hade puls 120. När HBK räddade både straffskottet OCH returen gick världen under för ett ögonblick. Neeeeej!!

Jösses, grabbarna på redaktionen har utan sin egen vetskap indoktrinerat mig väl. Ser inte bättre ut än att jag är ett sportfreak i vardande. Nu blir det inte bara F1, utan också Allsvenskan som ska följas.

Tattoo-devil

På tal om stylish...
varför nöja sig med solbrillor när man kan stajla skinnet? Tatueringsdjävulen har farit i mig igen. Har två idéer - en påfågelfjäder under nyckelbenet och salta katten på höftkammen.

Jag känner starkt för båda men Affe tar inte mig på allvar och påstår att jag har en ny idé en gång i veckan. Min grafiske expert tror också att katten kräver sin gula bakgrund för att liksom säga Pow! Själv hade jag ju helst frilagt den helt och bara kört svart på hud, men den blir nog inte helt rätt utan rosetten, ögonen och morrhåren. Men vitt i tatueringar är svårt alltså.

Påfågeln då...
på stenåldern stod de för odödlighet, på medeltiden högmod. För mig betyder de styrka, skönhet och barndomsminnen. På Sireköpinge, där jag tillbringade mina somrar, gick påfåglar och tappade sina fjädrar. Jag kunde gå i timmar och leta och plocka och sen tog jag med dem hem till Halmstad.

Som det känns nu är det tuta och kör. På rekommendation av Malin blir det snart ett besök till Jens.

Avi

Mina solglasögon finns på Bulltofta, närmare bestämt på den för mig okända Hohögsgatan!
Det är tydligen närmaste upphämtningsställe enligt posten. Och dit hinner jag inte ta mig förrän på måndag. Avin ligger och hånar mig hemma på köksbordet.

Men sen blir det stylish värre. Så då får det baskemej bli sol.

God helg!

Brödfödan

Helgen tillbringades på Ystad Saltsjöbad. Spa-bad, relax i orientaliskt klädda dagsängar med himmel, 55 minuters behandling, ett gott besök på Store Thor och en natt då vi drunknade i fluffiga duntäcken. Nu är vi utvilade, harmoniska, och fattiga!
Så i dag föreslog Alfred på telefon att vi skulle baka bröd. Det är både billigt och ett mysigt kvällsnöje. Sagt och gjort.
Vi utgick från Arlas enkla bröd. Men för att göra det lite matigare och ännu nyttigare bytte vi ut en del av vetemjölet mot grahamsmjöl och toppade med linfrön. Hela korn är bra för matsmältningen. Osötat, och det innehåller i princip inget fett.

Affes och Kix kvällsbröd
50 g jäst
5 dl ljummet vatten, 37 grader
1 1/2 tsk salt
250 g Kesella lätt
8 dl vetemjöl 6 dl grahamsmjöl

Följ beskrivningen i länken ovan. Strö på linfrön innan det jäser på plåten. (Gör inte som vi och strö på mjölet först. Daooooh!! Då ramlar fröna av.)
Så här blev det. Lite sconesigt men med mer tuggmotstånd. Gott med smör och ost som smälter, och te med mjölk. Och förhoppningsvis som tillbehör till lunchlådan.