Hååååiiiiff!!!

Sällan, kanske aldrig, har två generationer Perssonkvinnor skrikit, svurit och låtit så gubbiga under en koncentrerad period av 90 minuter.
Jag: "Ah men jubba hem matchen nuu DÅ!"
Mamma: "Sätt den med ett långskott förrr faan!"

Vi stack minst sagt ut i en sansad och initierad "analysklack" på södra läktaren. Så går det när jag vinner biljetter till HIF-HBK på Olympia. Nog för att vi var taggade från början. Mor skulle äntligen få se sin Henke och klubben tjänade 120 pix på hennes nyinköpta halsduk.


Men jag trodde inte att jag skulle gå upp i det så. I andra halvlek när Henke laddade för straffen så fann jag mig själv hålla andan och hade puls 120. När HBK räddade både straffskottet OCH returen gick världen under för ett ögonblick. Neeeeej!!

Jösses, grabbarna på redaktionen har utan sin egen vetskap indoktrinerat mig väl. Ser inte bättre ut än att jag är ett sportfreak i vardande. Nu blir det inte bara F1, utan också Allsvenskan som ska följas.