Fascination

Det i särklass bästa och värsta popklistret just nu har fyra stavelser: Fa–sci–na–tion.
Bäst för att det inte går att sitta still. Värst för att det inte går att få bort, som tuggummi på jeansbaken.

Och nu...precis när jag stod i begrepp att klistra in youtube-länken till den pastelliga videon fick jag ett styng av prestationsångest. Är det glättiga popvideor jag borde blogga om (?) på ett språk som tydligen är på nivån "Highschool", enligt en readability-länk som en kompis skickade.

Eller ska jag leva upp till mitt pressleg och bidra med initierade men korta och slagkraftiga analyser av till exempel Guldspade-vinnande reportage? Duon bakom reportageserien och deras arbetsledare är för övrigt människor som jag verkligen respekterar och fascineras av för deras arbete.
Vill jag göra en proffsig blogg eller en rolig och lättsam fritidsblogg? Och vad vill mina läsare ha – vilka ÄR mina läsare?

Hallå? Ge er till känna! Hissa Kix eller dissa Kix och säg vad NI vill ha. Men nu måste jag höra låtskrället. Och sen köpa mat till mina katter. Pixel gnyr värre än nånsin.